Tillbaka (!) i New York för en veckajobb. Firade givetvis ankomsten till det stora äpplet men en löptur ihop med min gode kollega Per. Samma Per som sist. Men den här gången sprang vi, upp längs Madison, till Central Park och tog ett varv i en mörk men trivsam park.
Ett par gånger tidigare har jag sprungit upp till parken längs någon av Manhattansgator. Det är speciellt. Inte bara för att folk generellt sett blir förbannade när man springer in i dem utan också för att det blir en bra fartlek av det hela. Hinner vi över innan det blir rött?Och ibland helt stopp Mycket tempoväxlingar så att säga.
Och att kuta upp längs en brutalt trafikerad gata gör också att skillnaden när man väl kommit in i parken än mer påtaglig. Det blir tyst. Och det är rätt ballt att det blir tyst i en av världen metropoler och att du vet att för bara 4 minuter sedan var du mitt i trafiken på 5th avenue.
På tal om 5th tog vi den hem sedan. Ned längs julskyltningarna vid Saks och Rockafeller. Samma fartlek ner. Jag som en vante efter Per emellanåt för att i nästa stund ha honom efter mig efter att han nästan krockat med en gatuförsäljare.
14 kilometer senare tillbaka vid hotellet med en kort detour för att slänga med lite middag upp på rummet från Shake Shack.
Ett grymt sätt att starta en jobbvecka på.
2 Comments
Ida (Träningsblogga)
november 28, 2017 at 6:15 e mJag sprang i alla fall förbi både Liseberg och Näckrosdammen i regnet igår. Fint!
Johannes Sundlo
november 29, 2017 at 7:51 e mSkulle gärna göra det istället för att vara på jobb i New York (!!).