Vi har hälsovecka på jobbet och som del av den hade vi premiär på en ny klass kallad Core & Flexibility. Eftersom min core på inga sätt kan övertränas (tror jag) och min flexibility är att jämföra med en lyftkran i lättmetall så tyckte jag det lät som en ganska bra klass att gå på.

Och det var det också. Om man med bra menar nyttig. Om man med bra menar att det var jättekul och jag kände mig stark och smidig så stämmer det inte. Jag trodde verkligen mina rörlighetsövningar hade gett färdighet. Det hade dom inte. Jag är helt övertygad om att det finns stelopererade människor som har bättre rörlighet än vad jag har. Trots idogt stretchande och töjande så är det som att mina muskler har bestämt sig för att de ska vara exakt så långa som det alltid varit. Ungefär lika lite som en tonåring vill gå upp en lördag i mars. Men jag försökte ändå vara så flexibel. Och det gick väl sådär.

Sprang hem från jobbet i någon form av tröskelfart.