Innan vi pratar om något annat idag måste vi prata om vädret. Det är kanske svenskt men det går inte att inte kommentera det här vädret. Klassiskt kick-ass-väder. Så bra väder att mina ben som effektivt kapslats in i tights, långkalsonger och dylikt äntligen fick lite vårsol på sig. De kan snällast beskrivas som bleka i nuläget. Vi får jobba på att ändra det.

På schemat en tisdag som denna stod 4x8min-intervaller. Som vanligt. Länge såg det ut som det skulle bli 4x8min-intervaller också. Barnet somnade direkt när vi rullade ut från barnvagnsgaraget och pappan jublade ett stilla halleluja-inombord. Tyvärr hade vädret, förutom att möjliggöra sol på mina ben, också medfört att i princip alla barn i en omkrets av 15 mil hade samlats vid löpspåret. Och barn låter som bekant. Vilket gjorde att mitt barn vaknade efter 15 minuter. Planenpå 4x8min fick raskt ändras till ett distanspass med tillhörande stopp för att titta på fåglar, leka tittut och gunga på lekpark.

I mitt stilla sinne tycker jag att det här är det bästa som finns. Ta med kiddot ut och springa. Sovande eller vaken spelar ingen roll. Hon är nöjd. Jag är nöjd. Hon skriker så fort vi ser hundar. Jag flåsar som en i uppförsbackarna. Hon pekar på _alla_ fåglar vi möter. Jag försöker undvika att köra på dem. Vi arbetar rätt bra ihop på det sättet.

Kvalitetspass har fått en ny innebörd.