Jag har fått kommentarer om att det var längesedan jag bloggade och det stämmer. Jag förstår att en del har saknat mig, det gör jag verkligen. Vem saknar inte en lönnfet man i sina bästa år som gör halvpatetiska försök till att driva en träningsblogg. Det måste cirka alla göra.

Nu tror jag att cirka 50% av kommentarerna handlar lite om att jag inte har bloggat och därför uppenbarligen inte har tränat. Som om mitt bloggande levde i symbios med mitt tränande. Det stämmer inte. Jag ska avslöja en sak. Sitter ni ned? Man kan träna utan att blogga om det. För många kommer det som en chock men det är sant. För visst har jag tränat!

Har hoppat på ett nytt träningsschema. Borta är Runkeepers generiska scheman och pang pang på ett renodlat löpschema med sikte på halvmaraton. Det har en ganska lugn uppbyggnadsfas under sex veckor vilket passar mig brutalt bra eftersom jag kunnit smyga på ganska mycket simträning under de här veckorna.

En utmaning är att jag har gått ned i löpmängd och distans men upp i  styrketräning. Det ÄR bra, jag vet det men det är fortfarande mentalt utmanande att ”bara” springa 4 kilometer följt av en rejäl genomkörare på styrka. En annan är att tempot på långpasset i början ska ligga på över 6min/km. Jag vet att det också är bra. Men man känner sig långsam. Och med man menar jag mig.

Men allt som allt har jag fått fem veckor av riktigt, riktigt bra träning i början av det här året. Låt oss hoppas den trenden fortsätter.