Ni trogna läsare av den är sjukbloggen vet säkerligen om att jag haft lite ont i ryggen. Det beror på att jag inte har gjort mina magövningar. Och det borde jag såklart gjort. Och jag vet om det. Men ni vet hur det är. Man hittar på ursäkter. Som att man borde skynda att få i sig lite mat efter träningspasset istället för att göra lite extra sit-ups. Eller att gräset är blött och man inte vill bli blöt. Och så vidare. Och så vidare. Och så vidare.

Men det har jag förstått nu att magövningar är ungefär som vatten för sälar. Som asfalt för asfaltsläggarn. Eller som skruvdragarn för snickarn. Skitviktigt alltså.

Den som fått mig att inse detta är min sadist. Okej hon kallar sig inte sadist utan naprapat men jag tror att hon egentligen i hjärta och själ är sadist. Hon har i alla fall valt ett yrke som matchar det. Det får man ge henne.

Och när jag säger att jag inte tränat är det en sanning med modifikation för det har jag. Bara kanske lite annorlunda än tidigare. Mest legat på golvet och viftat med benen. Upp och ned. Hit och dit. Lite som en skalbagge som hamnat på fel sida. En dag kanske jag ska göra insturuktionsvideos. Det kan bli hur skamligt som helst.