Den har kallats Stockholms Central Park. Det kanske inte stämmer alls men ändå. Man måste ändå gilla Hagaparken. För trots att den emellanåt ter sig komisk och här tänker jag närmast på alla från Vasastan som om hösten plockar fram Hunter-stövlarna, rutiga byxorna och Barbour-jackan för att ge sig ut på ”skogspromenad” så är parken ändå riktigt bra. Bra som i att den erbjuder små schyssta singeltracks att verkligen kuta skiten ur. Bra som i att den har soptippen där man kan springa skitjobbiga intervaller. Bra som i att det efter jobbet är lagom mycket folk när man springer till och från jobbet. Jag gjorde det senare igår igen. Först lite lugn uppvärmning följt av en lång fartökning och lite nedjogg. In alles 9,5 kilometer i bra tempo men med lite för hög ansträngning.
