31 oktober.

Det var tydligen då jag bloggade senast. Hade det också varit då jag hade tränat senaste hade det varit illa. Men så illa har det ännu inte blivit. Faktum är att den här hösten troligtvis går tills historien som den bästa träningshösten sedan hösten 2003. Och då ska man ha färskt i minnet att jag 2003 hade en hel hoper fänrikar och löjtnanter som skrek å de vildaste på mig när jag skulle utföra någon form av fysisk aktivitet. Men bloggat har jag alltså inte. Så innan vi summerar träningsåret 2014 kanske det är bra med en update om vad som hänt sedan den 31 oktober.

Jag har sprungit. Inte jättemycket men en lagom bit. Jag har simmat och bara svalt en liten mängd klorvatten. Jag har varit på gymmet fyra gånger. Det ger mig en kostnad på 250 kronor per gång de senaste två månaderna. Slår vi ut det på ett år så landar varje besök på det facila priset 312 kronor. Det här med träningskort ska revideras inför 2015 om vi säger så.

I övrigt har jag haft ont i ett knä ifårn uppskattningvis 13 novemeber till 23 november och legat hemma med en mancold de sista dagarna i december. Har man en mancold kan man inget annat göra än att just ha en mancold. Dåligt med träning med andra ord.

Så ni är med på läget nu? Bra.

2014 då?

Jo men man tackar som frågar, tackar som frågar. Året inleddes som vanligt med en vacker och storslagen vision om träning som sakta falnade. Tills i mars. Sedan dess har jag fan tränat med undantag för juli som av någon märklig anledning blev en riktigt pannkaksmånad. Semester brukar annars innebära träning.

Vann jag något? Nä. Var jag snabbast? Nä. Har jag fått 12 magrutor som jag döpt efter Disney-figurer? Nä. Ser mina skinkor ut som om de svarvats ut i titan? Nä.

Har jag ändå haft ett bra träningsår? Japp. Har jag haft skoj? Japp. Är det viktigast? Japp.

Dessutom har jag tappat 10 kilo på vägen. Alltid något.

Målet för 2015 är enkelt. Träna och ha roligt. För det är roligare att ha roligt än tråkigt.