Tror ni att jag har gett upp? Icke. Jag har bara tillfälligt befunnit mig på läger. Ett läger där planen var att träna men när det kom till kritan blev det mer input än output. Nu finns det material att träna med så att säga. Även om jag i vissa stunder såg mig själv springandes som en gasell genom Central Park så blev det inte så. Och innan jag åkte iväg över Atlanten försökte jag cykla en sväng. Det gick sådär. Tydligen är det positivt at ha en kedja när man försöker cykla.
Nåväl. I US and A inhandlades nya löpardojjor som har gåtts in över där och idag fick testa på att springa over här. Ett par Nike Free 3.0 föll valet på. Blåa. För att man är snabbare i blåa skor. Eller ja, man ser snabb ut i alla fall. Lätta är dom små rackarna också. Vågade inte riktigt slå på stora trumman och springa på asfalt utan försökte hålla mig på stigar så långt det gick. För dämpningen är helt obefintlig i Johannes lilla blåa. Och det känns kan jag meddela. I vaderna och fotlederna främst. Dom får jobba på ett helt annat sätt än tidigare, det är klart. En trevlig runda på det hela taget. Fin uppförslöpa om inte annat.