Vi har en förmån på jobbet. En del skulle förvisso kalla det straff men jag tror tanken är att vi ska se det som en förmån. Förmånen består av att det kommer tränare från Runday till oss och tar ut oss på rastning dvs. på löp-pass. Idag var en sådan dag och min första gång. Min kollega Jessica (som förövrigt ska ha credd för dagens bloggrubrik) tyckte det var bra förra veckan. Så jag hakade på den här veckan. Det var grisigt.

Vi delades in i två grupper. En snabb och en snabbare typ. Jag valde den snabbare. Vi joggade lugnt upp till Lill-Janskogen, som för mig som är från den riktiga skogen egentligen är mer av en dunge och började ”de roliga” övningarna. Eftersom all min kroppskapacitet just nu går ut till att se till att mina lår får blod så kan mitt minne svikta något här men jag tror vi gjorde följande.

Höga knän x 1min
Springa så långt man kan x 1min
Spark i rumpan x1min
Springa så långt man kan x 1min
Små hopp x1min
Alldeles för kort vila

Squat jumps x 1min
Springa så långt man kan x 1min
Jumping Jack x 1min
Springa så långt man kan x 1min
Hoppa över imaginärt snöre x 1min
Springa så långt man kan x 1min
Ännu kortare vila

Telemarkshopp x 1min
Springa så långt man kan x 1min
Små studshopp x 1min
Springa så långt man kan x 1min
Höga knön x 1min
Springa så långt man kan x 1min

Det var skitjobbigt. Lisa (jag tror hon heter så) från Runday sa att vi var duktiga. Jag är lite mer skeptisk över min egen insats så att säga.

Oavsett var det roligt och troligtvis alldeles för nyttigt att göra något annat än att bara nöta kilometrar även om mina ben kommer protestera högt över den utsagon imorgon.