Som svensk lyder jag, liksom alla vi andra, under den allsmäktige jantelagen. Du ska inte tro att du är något. Det här inlägget går precis tvärtemot den. Har du svårigheter med det så gör du alltså bäst i att raskt klicka dig någonannanstans. Tillexempel hit. Eller hit. Jag är väldigt nöjd med den senare av de två länkarna.
För ingen tid på året är roligare att springa under än under våren. Hagaparken blir som ett enda stort ko-släpp av lite ostabila löpare som suttit bänkade i tv-soffan och tryckt chips och tänkt ”jag tar tag i den där löpningen til våren”. Och så kommer våren. Och de upptäcker att formen på något mirakulöst sätt inte konserverats från hösten. Då är det relativt härligt att ha orkat genomlida mörka och hala skitpass hem från jobbet ty det gör att jag i princip svävar förbi folk som frustar som bakfulla lokomotiv kring Haga slott. Lite som att få utdelning på aktier. Det är smaskigt.
Exakt ett sådant pass klämde jag av idag. 15 kilometer. 5:15-fart. Pulsen under kontroll. Skulle jag inte veta bättre skulle jag nästan säga att jag börjar komma lite i form.
Nu hoppas vi att det här håller i sig men som vi alla vet så går högmod före fall så det här går säkert åt skogen. Men skitsamma. Jag hade ett bra träningspass.