Emellanåt får jag frågan varför jag tränar. Jag hade gärna svarat att det är för att kunna köra Ironman på under 11 timmar eller för att kunna komma topp 1000 på Vasaloppet men sanningen är den att det mer eller mindre bara handlar om jag vid vilket givet tillfälle som helst ska kunna trycka i mig en kebab om jag känner för det.
Generellt sett har jag lite dåligt samvete för att jag mer eller mindre omedvetet bidragit till viss träningshets och tillrätta lagda instagram-bilder från halvsvettiga långpass. Någonstans har jag försökt hålla illusionen uppe om att jag tränar för ett visst lopp eller så men efter noggrann rannsakning så har jag kommit fram till att det i grund och botten handlar om kebab.
Jag antar att det är ett skäl så gott som något annat för att träna. Kebab är om inte annat väldigt gott.