Ungefär så. Vill egentligen bara meddela att veckan varit något av en misär sett till träningen. Kom jag iväg till gymmet? Nej. Sprang jag? Ja.
Kutade 6 kilometer förut. Jag ville verkligen, verkligen inte springa men tänkte på att Hanna hade tvingat mig om hon bott i samma stad så jag gjorde det ändå. Gick läskigt lätt när jag väl satte fötterna utanför dörren. Sprang utan tidsnotering i lurarna och utan GPS på armen men lyckades ändå slå mig in på under fem minuter per kilometer. Det finns lite fart i den gamle kroppen trots allt.
Imorgon gör jag ett nytt försök på gymmet. Önska lycka mig till. Jag kommer behöva det.