Mitt första träningsminne.

Så del två av uppochhoppa.se-träningsbloggsutmaning – alla delar kan läsas här.

Min kompis Daniel hade en pappa. Eller hade och hade. Han har en pappa. De flesta har en och så alltså även Daniel. Hans pappa var fotbollsintresserad och tyckte väl i sitt stilla sinne att det borde vi också vara och på något sätt lyckades han därför övertala mina totalt fotbolls-ointresserade föräldrar att skriva upp oss på en fotbollsträning.

Och när jag för övrigt säger totalt ointresserade så är det med emfas och seriösa blicken.

Jag tror inte mindre fotbolls-ointresserade människor står att finna. Träffar du dem någon gång så testa att säga 1994. För de flesta innebär 1994 magi, Kenneth Anderssons pistoler och Tomas Ravellis räddning mot Rumänien. Skulle du säga 1994 för mina föräldrar skulle de antagligen först börja med att säga att det var sommaren Johannes fyllde tio, rada upp vilka vandrarhem vi bodde på när vi åkte till Jämtland och exakt hur många mygg de slog ihjäl utanför vår sommarstuga i Åre. Efter en halvtimme kommer de högst eventuellt komma in på att det var någon form av sportevenemang på televisionen den sommaren. Högst eventuellt.

Men det var inte det vi skulle prata om nä. Första träningen var det ja.

Så vi var uppskrivna på fotbollsträning. Laget i den lilla, lilla ort jag kommer från heter Eds FF. Vilket med tanke på att orten heter just Ed inte är särdeles orimligt. Ett annat lag med FF i sig är Malmö FF och inför vår första fotbollsträning skojade Daniels pappa och sa att eftersom både Ed och Malmö hade i FF i slutet så var man tvungen att prata skånska när man tränade för ett FF. Så här i vuxenålder hade jag förstås bara skrattat åt hans rätt lama skämt för att vara snäll. Men. Är man tre äpplen hög och ska gå på sin första fotbollsträning då är det inte riktigt lika skojigt att få höra att man måste prata skånska. Speciellt inte om man redan lider av att ens föräldrar inte är ur-invånare från orten man växer upp på och man därför inte pratar Dalsländska (även känt som smyg-norska).

Mitt första träningsminne är därför att livrädd stapla ut på en fotbollsplan i något förstora fotbolls-skor och försöka skrika ”Passa”. På skånska.

 





11 Comments

Kommentera

ELLER
Missa inga inlägg.
Gillade du komigenjohannes.com? Sjukt kul i så fall. Missa inga inlägg antingen genom att signa upp dig via mail eller Facebook.
Missa inga inlägg.
Missa inte ett enda inlägg - signa upp dig nedan så får du mail så fort något händer!
TRÄNINGSPASS FÖR SIMNING?
Anmäl dig här så får du ett simpass skickat till dig!
Din information kommer aldrig delas vidare med någon annan.
GRATIS TRÄNINGSPÅMINNELSE!
Kämpar du också med att komma ihåg att träna? Låt mig påminna dig!
Lite då och då kommer jag påminna dig om att du ska träna.
Din information kommer aldrig delas vidare med någon annan.